Bästa låtarna 2011 del 1

Morrissey sitter kvar uppe i det allra högsta trädet och letar efter människor som inte lyssnar på musik gjord efter 1987. Men som de flesta redan vet så har han ett problem. Han sitter nämligen i konungariket Danmark och tittar ut över världen och gör man det från ett ack så högt träd i ett land utan särskilt höga berg så har man inte riktigt koll. Sidospår javisst. Men på något sätt ska man börja och det finns alltid något skäl till att klaga på Morrissey i allmänhet eller folk som lyssnar på Morrissey i synnerhet.

Hur som helst.

Årets bästa låtar år 2011. Låtar. Inte 200 låtar och inte 100 låtar. Inte 50 låtar.

Välja ut. Tänka att Kurt Vile, Warpaint m.fl. är självklara för att sedan konstatera att ni gjorde några av årets bästa låtar, men tyvärr. Det räcker inte hela vägen upp till plats 15.

Välja välja. Komma ihåg den kvällen när man råkade se E-type tolka Titanic eller Wiehe tolka vad som helst och sen tänka till och tugga länge på den virtuella blyertspenna och tänka, tänka, tänka och till slut komma fram till - nej - det håller inte riktigt i år heller. Nästa år får de där lirarna försöka igen och köra hela vägen in i kaklet och helst utan hjälm. Då kanske det går vägen. Nog om det. Här är i stället början på de låtar jag gillade mest 2011.


15. Cut Copy – Need You Now
image
Låten har ett enda ackord. Länge. Det känns som ett helt år passerar förbi tills de byter ackord och så sjunger han de magiska orden Need you now exakt där han ska sjunga just de orden och inget annat. Man kan fundera på varför den platsar. Kanske därför. Exakt rätt plats och rätt ord just där. Jag hör honom sjunga Need you now igen. Lite högre den här gången. Lite mer plågat. Inte riktigt som i början. Det här är en av årets starkare låtar för mig trots en video som jag nyss har sett och som doftade Starship och We built this city lång väg. Men jag har ingen skärm på stereon så det spelar inte så stor roll.

14. Emmon – Basexpressen
image
Jag visste att jag skulle älska låten Basexpressen när jag läste titeln. Sen lyssnade jag på låten och gjorde just det. Den gick morgon, middag och kväll så länge att det tog flera veckor för mig att komma längre in på skivan. En programmering och ett sound som bara sådär skickar ut hemliga kodord som berättar för mig om decennier av enorm erfarenhet och skicklighet i kombination med känsla.

13. PJ Harvey – The Glorious Land
image
Hon får skärpa sig nu PJ Harvey. Så här bra får man nästan inte vara. Det kanske är att hon sitter där ute på de vindpinade regniga öarna och spelar i ett litet rum och bara gör musiken precis som hon vill ha den. Och lyckas att få ut den bild hon har inom sig, vilket inte är det allra enklaste. Kavallerifanfarer? Ja, jag är fortfarande inte helt övertygad om just dem men jag har vant mig. Och just den här låten är bäst på skivan. Så är det bara. 





12. Cass McCombs – The Lonely Doll
image
Ja, jag har lyssnat på The Lonely Doll extremt många gånger i år. Den myser sig fram lite sakta och efter en stund undrar man var är refrängen? Var är storbandet, blåset, kören med gregorianska munkar och Lena PH och så vidare? Ska det vara så här? Ska jag sitta och lyssna på en lång låt och bli hänförd trots att den bara går runt runt och doftar speldosa? Kanske beror det på att han har något att säga? Sakta. Och är inte det där 2st pacmansymboler på omslaget? Och varför använder han inte frisyrgelé?


11. Widowspeak – Gun Shy
image
Hej Widowspeak. Jag vill skriva mer om er men jag kommer inte så långt. Jo, det tog ungefär två sekunder av sång tills jag började gilla det mesta jag har hört med Widowspeak. Har ni snott Wi av Wilco för ni var mycket bättre det här året? Är det så? Ja, jag lyssnade på skivan ungefär hela hösten men hamnar mest på 3-4 låtar som jag manglar om och om igen. Jag tittar på några klipp och tänker ni borde ha en basist när ni spelar live. Fast det gör inget. Inget alls. Särskilt inte när ni spelar Puritan, Harsh Realm eller Gun Shy.



10. Clive Tanaka y su Orquesta – Lonely For The High Scrapers
image
Herr Sportkeps spelade nog den här först för mig. Det var från kassettband. Det måste ha varit 2010. Och så en dag år 2011 så såg jag att Clive hade tagit steget in i den digitala världen och sen dess så har den här låten en väldigt speciell plats. Det är något med videon också. En av de få hemvideos som inte bara fungerar som musikvideo utan fungerar något helt fenomenalt. Jag är glad att Clive tog steget från kassett till digitalt. Hoppas Coldplay gör tvärtom.




15. Cut Copy - Need You Now
14. Emmon - Basexpressen
13. PJ Harvey - The Glorious Land
12. Cass McCombs - The Lonely Doll
11. Widowspeak - Gun Shy
10. Clive Tanaka - Lonely For The High Scrapers
09.
08.
07.
06.
05.
04.
03.
02.
01.

This entry was posted on fredag 16 december 2011 and is filed under ,,,,,,. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0. You can leave a response.

Leave a Reply